Min nya kärlek miste ju sin fru och livskamrat i cancer 6 månader innan vi träffades. Jag försöker ständigt att förstå vad han har gått igenom och vad som händer i honom nu. Jag har blivit närmast manisk med att googla på sorg, cancer och ny kärlek efter dödsfall. Det finns sorgligt nog ganska många bloggar. Många gånger verkar det vara kvinnor som skriver dem, kvinnor verkar vara mer verbala i de flesta personliga situationer (så även jag). Jag känner att jag får mer förståelse för hur han upplever det genom att läsa dessa bloggar. Men samtidigt inser jag att det är något som verkligen skiljer honom från de andra. De flesta andra har inte funnit en ny kärlek så snart efteråt! Och de flesta andra har ett mer öppet samtal hemma om saknaden och den saknade. Nu har säkert han och barnen mer av sådana samtal när inte jag är med, men det verkar som ett manligt problem att inte prata.
Vad det gäller en ny kärlek så här nära inpå så kan jag förstå hans drivkraft, har man en gång varit del av en själarnas gemenskap så vill man ha det igen. Men det betyder inte att han har glömt det som varit eller glömt sina känslor för sin fru. Det är en mycket märklig känsla att älska någon som älskar två…
Jag kan känna igen mig i det du beskriver, det här med drivkraften att finna en ny kärlek. Jag vill ha den känslan igen. Jag vill träffa någon jag blir förälskad i, och som jag kan spendera resten av mitt liv med. Det är ett väldigt känsligt ämne, tror jag. Många tycks ha en åsikt om att det helst ska ha gått flera år innan man kan gå vidare, men som du beskriver så betyder inte längtan efter kärlek att man glömt den som gått bort. Det blir nog mer att man älskar två personer samtidigt, men på olika sätt.
Ja, så tror jag också, det känns så. Men samtidigt så är det för mig en känsla av att vara på en andraplats som alltid kommer att vara steget efter. Det är ganska svårt, faktiskt nästan mer än jag står ut med ibland. Särskilt när han för mig har en definitiv förstaplats jämfört med tidigare kärlekar.
Jag kan tänka mig att det måste kännas jättejobbigt och svårt.