Här har det hänt så mycket att jag knappt har hunnit med! Så jag får ta det en bit i taget.
Dejten. Min första dejt någonsin! Jag var jättenervös och tämligen förväntansfull. Det krävdes bara ett leende så visste jag att det här inte skulle bli något mer. Killen påminde mig oerhört mycket om en halvalkoholiserad pensionär jag känner. Samma tandrad och samma breda dialekt. Och lika mycket att prata om. Vi kunde visserligen prata om endel ämnen men det var bara ett av många som jag vill kunna prata om. Dessutom var han 3 cm kortare än mig och det är bara att konstatera att för mig är det omöjligt om det inte är en väldigt speciell person.
Lärdom av detta.
1 Om någon aldrig ler på profilbilder så har de konstiga tänder.
2 Om någon är kortfattad i det skrivna så beror det inte på att de är så himla djupa filosofiska, utan att vi inte har något att prata om.
Men hu! När du berättar det där kommer jag på att jag nog aldrig nånsin mer vill gå på en dejt. Stackars dig!
Det var faktiskt inte så farligt som man kunde tro. Och jag blev inte avskräckt, men jag fick mig en näsbränna, att inte läsa in för mycket lite chattande.
Fortsättning följer…